Teleskopguiden — ditt första teleskop

Som nybörjare inom amatörastronomi tar det inte lång tid innan du börjar längta efter ett eget teleskop, ett instrument för att kunna se mer av det natthimlen har att erbjuda. Men teleskopvärlden är en djungel av modeller och varianter — lika full av möjligheter som fallgropar. På den här sidan vill vi ge dig några värdefulla tips och förmedla de viktigaste kunskaperna du behöver för att kunna ta rätt beslut. Längre ner presenterar vi de alternativ vi kan rekommendera beroende på vad du är ute efter. Lycka till!

Det bästa för dig

Vilket är då det mest lämpliga teleskopet för en nybörjare? Tyvärr är det omöjligt att svara på eftersom alla människor har sina förutsättningar och speciella önskemål. Denna fråga måste du finna svaret på själv. Ett bra sätt att komma fram till vad du behöver är genom att träffa andra amatörastronomer i din lokala astronomiförening eller besöka stjärnträffar och fråga amatörastronomerna varför de valt just den utrustning de använder. Det är ovärderligt att få titta genom olika teleskop och se hur de verkligen fungerar. För de flesta är dock denna möjlighet inte särskilt tillgänglig. Men det finns andra sätt att hitta det bästa teleskopet för dig.

Besök din lokala astronomiförening eller en stjärnträff där många samlas med sina olika teleskop. Då kan du få ta del av andra amatörastronomers erfarenheter och tips och dessutom få möjligheten att titta igenom olika typer av teleskop innan du beslutar vad just du behöver.

Frågor som leder dig rätt

Du som inte har tid eller möjlighet att prova olika teleskop kan låta svaren på ett antal väl valda frågor leda dig på rätt spår. De första är: ”Hittar jag på himlen?” och ”Har jag sett mycket av det som går att se med blotta ögat?”. Om du svarar ”Nej” eller ”Vet ej” på någon av dem, bör du kanske inte nödvändigtvis skaffa ett teleskop det första du gör. Låter det tråkigt? Inte jämfört med hur det känns om du råkar köpa fel teleskop. Utforska därför gärna stjärnhimlen först med hjälp av enbart dina ögon och en karta — och varför inte med en fältkikare om du har tillgång till en sådan! Läs mer om just fältkikare nedan, de är fantastiska och bjuder på mer än vad man kan tro.

När du väl står inför teleskopförsäljarnas alternativ upptäcker du hur knepigt det kan vara att få en strukturerad överblick. Det är också en utmaning att ta in, förstå och sålla bland den mängd ny fakta du ställs inför. Vi återkommer till faktan. Genom att börja ställa dig följande frågor kan du ändå komma ganska långt och få veta vad just du ska prioritera. Svaren vi ger här leder till våra tre alternativa vägval längre ner på sidan.

— Behöver du hjälp för att hitta objekten på stjärnhimlen?

Först och främst bör du investera i en bra planetarieapp och lära dig att hitta på stjärnhimlen med hjälp av blotta ögat och gärna utforska den lite djupare med hjälp av en fältkikare. Med lite tålamod lär du dig snart att hitta själv. Gå vidare till nästa fråga. Annars kan ett litet teleskop med datorstyrning vara lämpligt. Se alternativ 3 nedan.

— Vill du kunna se fler svaga objekt och mer detaljer?

Då är ett spegelteleskop med stor optisk öppning och enkel konstruktion lämpligt. Se alternativ 1 nedan.

— Behöver du kunna bära med dig all utrustning, ta den på cykeln eller bussen?

Då måste teleskopet och monteringen vara lätta och smidiga så att de får plats i en större ryggsäck eller väska. Se alternativ 3 nedan.

— Bor du i stan och har tillgång till bil alternativt bor på landet?

Då kan monteringen vara tyngre och teleskopet större. Se främst alternativ 1 nedan.

— Vill du att teleskopet ska gå snabbt att montera och ställa in så att du får mer tid till observationer?

Då är en enkel altazimutal montering eller Dobsonmontering lämplig. Se alternativ 1 nedan.

— Eller är du ganska teknikvan och vill att teleskopet ska hitta många objekt snabbt åt dig, för att på så sätt få mer tid till observationer?

Då lämpar sig ett litet teleskop med datorstyrning bättre. Se alternativ 3 nedan. Tänk på att om du har en begränsad budget och vill ha mycket teknik betyder det också att pengarna antagligen inte räcker till stor apertur.

— Är du främst intresserad av vidvinklig nattfotografering med en kamera du redan har?
Då är det bra med en stjärnföljare; en enkel ekvatoriell montering med drivning. Se alternativ 2 nedan. (För fotointresserade rekommenderar vi inte att köpa en refraktor på en ekvatoriell montering. Med en nybörjarbudget får man inte mycket av värde.)

Två vanliga fallgropar!

Plast

Med sitt första teleskop önskar man mycket samtidigt som budgeten ofta är begränsad. Det är lätt att lockas av alla de många billiga teleskop som ser fina ut på bild och lovar mycket prestanda. Men skenet bedrar oftast. Om du bara spenderar ett par tusenlappar på ett teleskop är sannolikheten stor att du får ett plastigt sådant som inte levererar det du förväntar dig. Dessutom finns det inget teleskop, oavsett prisklass, som är bra på allting! Lägg därför dina pengar på en utrustning som ger dig mest utifrån dina prioriteringar. Ta hjälp av frågorna ovan och alternativen nedan.

Förstoring

En annan fälla är den lockande siffra som anger hur mycket ett teleskop kan förstora. Man vill gärna tro att förstoringen är en viktig egenskap, men oftast är den helt ointressant om du inte redan har ett specialintresse för till exempel planetstudier eller dubbelstjärnor — och har ett bra teleskop med hög optisk kvalitet som klarar högre förstoringar. För att skapa en bild i ett teleskop krävs ett okular. Detta förstorar bilden som ges av huvudoptiken. Generellt kan tre okular med låg, mellanhög och hög förstoring rekommenderas. Vanliga förstoringar kan ligga i området från 10–100× för små teleskop och från 40–400× för stora teleskop.

Billiga teleskop som har små objektivlinser och förhållandevis långa brännvidder kan teoretiskt sett förstora mycket, men bilden de återger blir mörk och suddig. Med andra ord — det finns ingen poäng med att förstora en dålig bild.

Fältkikaren först!

I stället för att köpa ett billigt och plastigt teleskop, lägg hellre pengarna på en bra fältkikare. Det är svårt att rekommendera en specifik fältkikare. Dessutom är de flesta fältkikare från tusenlappen och uppåt tillräckligt bra. För astronomiskt bruk är det dock viktigt att inte välja en kikare med för små objektivlinser. Om du inte prioriterar att kunna ha kikaren med dig i jackfickan, är linsstorlekar på 45–60 mm att rekommendera för handhållet bruk. Därefter blir de för tunga och behöver stativ för att kunna ge en stabil bild.

Välj ut din fältkikare med omsorg, helst genom att först prova hur den känns att bära och hålla upp mot himlen och så klart hur du upplever bilden i den jämfört med andra fältkikare. Spendera en säsong på att lära dig hitta på natthimlen med hjälp av bara dina ögon och en fältkikare. Det är väl värt investeringen i tid eftersom du sedan hittar så mycket lättare när du ska leta efter svårare objekt med ditt teleskop. Och fältkikaren — den blir din trogne vän livet ut!

Fältkikaren samlar ljus till båda ögonen vilket ger en avsevärt bättre möjlighet att se svaga objekt och detaljer. En liten variant, till exempel 7×21, kan alltid följa med i väskan eller rockfickan. Bra nybörjarval är 7×50 eller 9×63 som kan hållas stabilt med händerna. Riktiga bamsingar till prismakikare med 80 eller 100 mm apertur och 15–25× förstoring ger fantastiska vyer men kräver kraftiga kamerastativ för att ge en stabil bild.

Att försöka uppleva objekt genom ett teleskop i hög förstoring, när du inte riktigt är säker på vad du letar efter kan vara en frustrerande och intressedödande process. Skillnaden mellan en fältkikare och ett teleskop för en nybörjare kan jämföras med skillnaden mellan en stereolupp och ett högförstorande mikroskop. Trots att man vet vad ett löv är och hur en geting ser ut, kan det vara frustrerande att med hjälp av det högförstorande mikroskopet undersöka något till och med så välbekant i 300 gångers förstoring. Däremot är det lätt att föreställa sig att det är en fantastisk upplevelse att titta på samma objekt i en stereolupp i enbart 30 gångers förstoring — dessutom med hjälp av båda ögonen! Ibland är helt enkelt fältkikaren oslagbar.

Tre bra vägval

För dig som är varm i kläderna, kan orientera dig hyfsat på stjärnhimlen och kanske redan har en fältkikare och nu känner att det är dags för ditt första teleskop, rekommenderar vi tre olika vägar att gå. Som vi nämnde ovan beror ditt val på vilket fokus ditt astronomiintresse har. Men det spelar också roll hur tillgänglig natthimlen är där du bor och vilka ekonomiska förutsättningar du har. Och som vi antydde tidigare lämpar sig en budget på ett par tusenlappar mest för en fältkikare. För ett första teleskop som du ska ha glädje av länge, får du räkna med att budgeten börjar på fyra till fem tusen kronor.

Väg 1 — Dobsonteleskop

Vill du observera svaga objekt bör du prioritera apertur (öppningens diameter). Med en stor optisk öppning samlar teleskopet mycket ljus och du kommer helt enkelt att kunna se mer. Även om just förstoringen oftast inte är den viktigaste egenskapen, kommer du tack vare en stor apertur ofta kunna förstora mer. När du använder hög förstoring på ett teleskop med en liten objektivlins eller primärspegel, blir det ofta bara mörkt. Önskar du ett billigt och transportabelt teleskop som är lätt att komma igång med och som du inte vill använda för fotografering? Välj då ett Newtonteleskop i en altazimutal vagga, ett så kallat Dobsonteleskop.

Dobsonteleskopet finns i många amatörastronomers teleskop-arsenal. Det ger ojämförligt mest apertur för pengarna. De kan monteras ner i delar och lätt få plats i bilen, även de med aperturer över 40 cm. De största dobsonteleskopen som används i Sverige har omkring 50 cm stora speglar. För en nybörjare är 15–20 cm öppning ett utmärkt val — sådana ger makalösa upplevelser som räcker hela livet.

Väg 2 — Stjärnföljare

Vill du hellre fotografera? Då är hög optisk och mekanisk kvalitet viktigare än själva storleken på objektivet — när du fotograferar är det inte ditt öga som arbetar, utan en ljuskänslig kamera som kan exponera länge för att fånga svaga objekt. Men om du ska uppnå tillräckligt hög optisk kvalitet på ditt teleskop och montering för astrofotografering, krävs en investering på en bra bit över tio tusen, även på nybörjarnivå. En sådan investering innebär också en hel del krav på dig vad gäller fotografiskt, tekniskt och astronomiskt kunnande. Ett perfekt nybörjarval är istället en bra stjärnföljare, speciellt om du redan har en systemkamera. Stjärnföljare är överkomliga i pris och klarar av att hantera en systemkamera med såväl vidvinkelobjektiv som mindre teleobjektiv med hög precision. Du kan till och med montera ett mindre teleskop och en liten astrokamera på en stjärnföljare, när du fått blodad tand och lärt dig grunderna. En stjärnföljare har du glädje av länge, många av de bästa astrolandskapsfotograferna använder sig av dessa och ta till och med spektakulära djuprymdsfoton med hjälp av dem och lite mer avancerad utrustning.

Väg 3 — Kompakt go-to

För dig som bor inne i staden och ibland med lite ansträngning kan ta dig till utkanten för att undslippa de värsta ljusföroreningarna, har störst glädje av ett mindre teleskop på go-to-montering — en montering som styrs med hjälp av en dator i monteringen och som går att kontrollera med hjälp av din mobiltelefon för att hitta objekten. Eftersom det inte är så lätt att se ljussvaga objekt inifrån staden, rekommenderar vi ett kompakt teleskop med hög optisk kvalitet som klarar att ge ca 200x förstoring och därför kan användas även för planetobservationer. En möjlighet är ett katadioptriskt teleskop med både linser och speglar som samlar ljusstrålarna. Teleskopet ovan är en variant som kallas för Maksutov-Cassegrain. Det är lätt att sköta och därför att föredra för en nybörjare. Dessutom är det kompakt i sin konstruktion vilket gör det lätt att få ner i en ryggsäck. Tillsammans med en go-to-montering går det lätt och snabbt att hitta olika himmelsobjekt.

Fyra lämpliga paket

Tillsammans med AstroSweden har vi satt samman fyra olika teleskoppaket som motsvarar just de tre ovanstående vägvalen. För varje paket har vi kompletterat standardutrustningen utifrån våra erfarenheter för att optimera grundegenskaperna. Dessutom ingår ett års medlemskap i SAAF. Läs mer om paketen i AstroSwedens webbutik genom att klicka på bilden. Dessa fyra paket bygger på erfarna observatörers och astrofotografers kunskaper inom SAAF, och de tar hänsyn till att människor är olika och har olika förutsättningar — bor olika, har olika budget, olika förkunskaper men också lite olika ingångar till sin passion. Och vi har namngivit vägvalen därefter: Entusiasten, Utforskaren, Rymdguiden och Nattfotografen.

Lär dig mer!

För dig som vill ta reda på mer om hur ett teleskop fungerar och förstå grundprinciperna för olika teleskoptyper kan läsa vidare i Lilla teleskopskolan här nedan. SAAF erbjuder också olika publikationer för dig som vill fördjupa dig ytterligare i ämnet. I Fokus nr 11 — Att börja med praktisk amatörastronomi, får du bekanta dig med fler olika teleskoptyper och monteringar men också hur du kollimerar teleskop, sköter dem, hur du hittar på himlen, vad du behöver för utrustning förutom ett teleskop och mycket mer vad gäller praktisk amatörastronomi. Natt, vår guide för nybörjare, ger förutom en bra genomgång av teleskoptyper, monteringar också en lätt introduktion till amatörastronomin.

Lilla teleskopskolan

När du har skaffat dig en uppfattning om vilka olika alternativ som vi rekommenderar för en nybörjare och vilket av dem som vi tror passar dig bäst, har det kanske väckt en del funderingar och nya frågor. Du som bättre vill förstå vad det är du köper kan fördjupa dig här.

Grundprincipen

Ett teleskop består i princip av två enheter som samverkar, en huvudoptik som bryter det inkommande ljuset till ett fokus och ett okular som förstorar den bild som skapas av huvudoptiken. Detta optiska system sitter ofta monterade i en tub som riktas mot det objekt man önskar observera. När okularets fokus når huvudoptikens fokus uppstår en skarp bild som ögat kan betrakta genom okularets lins. För att kunna erhålla olika förstoringar med ett teleskop används okular med olika brännvidd. Teleskopets grundförmåga att kunna förstora bestäms av huvudoptikens egenskaper.

Två huvudtyper

Det finns två huvudtyper av teleskop. Båda är väl representerade hos teleskopförsäljarna, men endast ett av dem är i grund och botten rätt alternativ för den typiske nybörjaren — spegelteleskopet. Men låt oss först förklara skillnaden. Beroende på vilken budget du har och vad du har tänkt uträtta med din utrustning, kan alternativen vara fler. Det finns också kombinationer av lins- och spegelteleskop som håller hög optisk kvalitet och som är inom räckhåll för nybörjarens plånbok, även om de är få.

1. Linsteleskop — refraktor

Linsteleskopet eller refraktorn är en av de tre vanligaste teleskoptyperna. Ljuset samlas in av ett objektiv och når ett fokus där ett okular ger en förstorad bild. Fältkikaren är i princip ett linsteleskop, men till skillnad från traditionella sådana har de även prismor i strålgången som gör bilden rättvänd.

En refraktor ser ut som ett ”klassiskt” teleskop. Längst fram sitter ett objektiv som samlar in ljuset och i andra änden placeras okularet som ger en bild att titta på.

Att tänka på

Billiga refraktorer har oftast en akromatisk objektivlins. Sådana linser ger en bild med ett betydligt färgfel eftersom en enstaka lins inte kan bringa alla färger till fokus i en och samma punkt. När man tittar på ljusstarka objekt ser man därför en blåaktig gloria av ofokuserat blått ljus runtom objektet, och vid skarpa kontrastskillnader ser man en röd och en violett färgnyans. Ofta upplevs inte detta färgfel i refraktorer med längre brännvidder. Billiga teleskop har därför ofta långa brännvidder med en förhållandevis liten objektivlins. Även om många teleskopförsäljare anger en hög möjlig förstoring för dessa, kommer det innebära att man till exempel upplever färglorior runt planeterna. Och eftersom objektivlinsen på dessa är förhållandevis liten samlar de in för lite ljus för att kunna observera ljussvaga objekt som galaxer och nebulosor. Sammanfattningsvis blir ofta upplevelsen mörk, suddig och med färgfel i dessa billiga refraktorer.

Refraktorer med bättre optisk kvalitet kallas apokromatiska och har två- eller trelinsiga objektiv som korrigerar för detta färgfel. Dessa kan också tillverkas med korta brännvidder (ofta kring f/5–6) och blir därför mycket kompakta.

Objektivlinser av hög kvalitet kräver bra glas och noggrann slipning vilket gör att större refraktorer, eller de ovan nämnda kompakta, är dyra i förhållande till aperturens storlek. Riktigt bra refraktorer ger dock mycket skarpa och kontrastrika bilder. En annan fördel med refraktorer är att de är robusta och lätthanterliga och därför populära att ta med sig på resor eller i ryggsäcken. Men dessa är inget för nybörjarplånboken.

2. Spegelteleskop — reflektor

Den andra vanliga teleskoptypen är spegelteleskopet eller reflektorn. Den vanligaste konstruktion av reflektorn är Newtonteleskopet. En spegel med paraboliskt formad yta samlar in ljuset och reflekterar det tillbaka mot en liten planspegel som för ljuskonen vinkelrätt ut genom tubens sida där okularet placeras.

Ett Dobsonteleskop består av ett Newtonteleskop på en enkel altazimutal montering. I Newtonteleskopet samlas ljuset in av en spegel som sitter längst ned i tuben, och okularet sitter på sidan av tuben i dess övre ände. Teleskopet kan vridas i azimut och altitud och monteringen är stabil även för stora teleskop.

Att tänka på

En reflektor är så gott som fri från färgfel men har istället koma (från latinets ord för hår) som gör att stjärnorna kan se något utdragna ut i kanten av synfältet. Om sekundärspegeln är tillräckligt liten påverkar den inte heller bildkvaliteten nämnvärt (märk att den är placerad mitt i strålgången). Det är lättare och billigare att tillverka reflektorer i stora aperturer än refraktorer, vilket ofta innebär att du kan få en reflektor med stor spegel för samma pengar som en liten refraktor med mindre objektivlins.

Se till att den reflektor du köper har paraboliskt formad spegel, fråga din teleskopförsäljare om du är osäker. Ibland anges det i specifikationerna men kan vara svårt att tyda. Med en parabolisk spegel når de flesta våglängder som bryts i princip samma fokus vilket innebär att du upplever ett minimalt färgfel i den bild du ser. Dyrare teleskop kompenserar på olika sätt ytterligare för den paraboliska huvudspegelns små färgfel och brister, men det går vi inte in på här. För en nybörjare är dessa försumbara.

Se upp för billigare reflektorer med sfäriskt formade speglar, de ger en bra bild enbart om fokalförhållandet är tillräckligt stort, minst f/8. Fokalförhållandet är förhållandet mellan teleskopets optiska öppning (apertur) och brännvidd. Exempel: Om teleskopet har en brännvidd på 1000 mm och en apertur på 100 mm blir således fokalförhållandet f/10.

Ordlista

apertur, teleskopets ljusinsamlande öppning (mäts i mm)

astigmatism, optiskt fel som ger ovala stjärnor utanför fokus

brännvidd, den optiska väglängden från en lins eller spegel till dess fokus (mäts i mm)

deklination, himmelskoordinat med värde mellan -90 och +90 grader, motsvarigheten till latitud på jorden

djuprymdsobjekt, objekt som ligger utanför solsystemet och inte är stjärnor; till exempel stjärnhopar, nebulosor och galaxer

fokalförhållande, teleskopets brännvidd dividerat med aperturen

fältlins, den lins i ett okular som först fångar teleskopets ljusknippe

färgfel, optiskt fel som ger violetta glorior runt ljusa stjärnor

förstoring, bildskalan i teleskopet jämfört med blotta ögat (förstoringen=teleskopets brännvidd/okularets brännvidd)

go-to, datorstyrd montering med motorer.

huvudspegel, den ljusinsamlande spegeln i ett teleskop

indirekt seende, att titta vid sidan om objektet för att utnyttja ljuskänsligheten i ögats stavar

kollimering, upplinjering av optiken för att ge skarp bild

koma, optiskt fel som ger kometformade stjärnor i bildkanten

koordinat, ett objekts position i deklination och rektascension eller altitud och azimut

magnitud, mått på den totala ljusstyrkan hos en planet, stjärna eller djuprymdsobjekt.

Newtonteleskop, spegelteleskop med parabolisk huvudspegel och plan sekundärspegel

objektiv, ett teleskops eller fältkikares ljusinsamlande lins

okular, optiskt luppliknande tillbehör som ger en förstorad bild i teleskopet

optisk axel, symmetrilinjen genom centrum på optiken, i ett kollimerat teleskop mittpunkten i synfältet

planetarieprogram, mjukvara med digital stjärnkarta och kataloger med objektinformation

planisfär, vridbar stjärnkarta som visar himlens utseende vid en given tidpunkt. De gäller exakt för en given latitud.

polaxel, den axel på en ekvatoriell montering som ska riktas in mot himmelspolen, detsamma som rektascensionsaxeln

push-to, montering med digital positionsangivelse men utan motorer

reflektor, teleskop med enbart spegeloptik

refraktor, teleskop med enbart linsoptik

rektascension, himmelskoordinat med värde mellan 0 och 24 timmar, motsvarigheten till longitud på jorden

Schmidt-Cassegrainteleskop, teleskop med korrektionslins, sfärisk huvudspegel och sekundärspegel monterad på korrektorn

seeing, atmosfärens stabilitet, kan också påverkas av teleskop och omgivning

sekundärspegel, mindre spegel i strålgången på ett teleskop

skenbart synfält, den del av himlen som är synlig genom ett okular (synfältets diameter i grader=förstoringen/okularets skenbara synfält)

stjärnhoppning, att med hjälp av stjärnmönster leta sig fram till ett astronomiskt objekt

utgångspupill, diametern på den cylindriska ljuskon som okularet ger (diameter i mm=apertur/förstoring)

ögonlins, den lins i ett okular som är närmast ögat

ögonrelief, avståndet från ett okulars ögonlins där en fokuserad bild kan betraktas (mäts i mm)